Kan börja med att beskriva dagen som skulle ta oss från Hanoi till Phnom Penh; gick upp 5.30 för att gå ner och äta frukost vid 6, vid halv 7 klev vi in i taxin som efter ca 45 min - 1h släppte av oss vid flygplatsen. Väl där satte vi oss och väntade på att få checka in, snart nog letade vi oss ner till bottenvåningen där vi skulle checka in, fick våra biljetter och satte oss sedan en liten stund. Det hela gick smidigt och snart nog satt vi på planet, två timmar senare landar vi i Ho Chi Minh där vi sedan slipper mycket av krånglet då vi flög inrikes - hittar snabbt upp till bussen igen och denna gång är den halvtom så våra väskor får gott om plats och vi hamnar snabbt i stan!

När vi ska gå av får vi sällskap av en herre mer ursprung från Canada som bott i Vietnam i 15 år som är mer än villig att guida oss till rätt ställe, något som egentligen inte behövs eftersom vi redan hittar i området men alltid trevligt med lite tips och trevligt sällskap! Han följer oss till samma gata som vi bodde på förra gången och under promenaden pratar vi om lite allt möjligt, han frågar mig om vi är från USA och när jag säger Sverige kommenterar han med; "Oh okey! You've got really good english then", och det är ju aldrig fel att höra att det låter som att man har engelska som modersmål från en engelskspråkig :D Väl framme tipsar han om ett resbolag som han tycker är bra men de har ingen buss som går på eftermiddagen så vi går tvärs över gatan till STA Travel och frågar, de har en buss som går om 1 timme och den bokar vi snabbt och smidigt, lämnar sedan väskorna där och går till ett lokalt stånd för att äta lunch och köpa matlådor.

Emma hinner även köpa oss lite frukt och vi tajmar in uppämtning riktigt bra, blir skjutsade till bussen och det är en riktigt bra buss vi får åka med! Inte särskilt lyxig men bekväm och med väldigt bra AC vilket känns viktigast :P Resan går även den smärtfritt och överraskande snart är vi vid gränskontrollen. Alla går då av och guiden som tidigare fått våra pass instruerar oss att gå in och vänta på att vårt namn ropas upp, detta sker inom några minuter och vi får visa upp dem för en vakt innan vi återvänder till bussen - vi är båda chockade över hur smidigt det hela var och tror att vi är klara för en vistelse i Kambodja, men icke! Nån minut senare stannar vi igen och guiden säger till oss att vi ska gå in för att scanna fingeravtryck etc, oj det känns seriöst men visst det kan ju vara kul med en ny upplevelse :P Kliver in och ställer oss i kö och sedan är det bara att lämna fram pass, få ett foto taget och sedan presentera fingrar + tumme på bägge händer för en liten skärm och sedan fick jag tillbaka passet med ett "okeey beautiful" från vakten :)
Vi passerar vidare och undrar vad som väntar härnäst när det står att man ska fylla i hälsodeklaration, kommer fram till en disk där det står en vakt med munskydd som ler mot oss hållandes i vad som ser ut som en fartkamerapistol som han sedan riktar mot våra halsar. Ordet temperature tillsammans med ett leende förklarar vad våra förbryllade miner måste ha uppvisat och vi går roade vidare till slutstationen där vi osäkra behöver pekas mot utgången - först då är vi säkra på att allt är avklarat och vi kan återigen återvända till bussen - ny spännande gränskontroll men nog en av de smidigaste hittils :) Kan rekommendera den sena bussen då det verkar som att det är betydligt färre som åker den tiden vilket gjorde att allt gick väldigt fort!

Under bussresan läser jag vidare i min bok för att kunna bli av med den tyngden då det är en stor utgåva istället för pocket denna gång och äter vår medköpta frukt, stannar även till en stund och då passar vi på att köpa mer frukt - mango, ananas och jordgubbar! När vi sedan rullar vidare plockar vi fram våra matlådor och mumsar i oss och sedan ger vi oss på jordgubbarna som efterrätt, otroligt goda var de och man blev bra sugen på svensk sommar ;P Det slutar med att vi blir överdrivet mätta på all frukt som vi köpte så vår oro att vi skulle vara hungriga vid ankomst var rätt överflödig.

När vi svänger in på busstationen svärmar det av tuk-tuk förare med skyltar som ropar efter oss och gör allt för att locka oss till just dom, vi som är de enda turisterna på bussen blir allså ett hett villebråd och vi fastnar till slut för en kille som pratar överraskande bra engelska som tar 1 dollar var för att köra runt oss tills vi hittar ett bra hotell. Efter 2 försök på grannhostels åker vi runt hörnet där vi till slut stannar och kör på ett stort fräscht rum med AC för 15 dollar.

På kvällen hände sen inte mycket, vi spanade efter restauranger och problemet var inte att hitta någon då det fanns ungefär var tredje meter längs gatorna men dock var priserna lite dyrare än Vietnam.. Blir iaf en mangoshake på hotellet innan vi ger upp och går och lägger oss - har varit en lång dag och vi var rätt trötta, klockan var iofs 22-23 så någon värst ansträngande dag kan jag inte påstå att det var, allt gick så smidigt så man behöver inte bli avskräckt av en så lång resdag :) Morgonen efter åt vi frukost på hotellet - riktigt bra frukost då vi fick mycket för pengarna och efter det tog vi oss ut på en promenad för att utforska staden, det är minst 25 grader i skuggan och säkerligen 30-35 grader i solen här så svettas fick vi definitivt göra, kan säga att skuggan var ganska eftertraktad från min sida. Efter ca 2 timmar hade vi sett allt som stod på listan och vi stannde då till och köpte en snabb lunch att ta med, tillbaka till hotellet för att ta det lugnt en stund och äta lunchen innan nästa punkt på agendan väntade vid 12.

Näst gick vi till det hotellet där vi hittat bästa priset på bussresa vidare + tur i Phnom Penh där vår privata tuk-tuk chaffis väntar på oss, första stoppet blir The killing fields och det tar ca 30-45 min att åka dit, en behaglig resa då tuk-tuksen är mycket skönare här än i Thailand och det fläktar skönt. Vi betalar 5 dollar för inträde och får varsin dosa + hörlurar där man sedan bara väljer nummer att lyssna på - istället för guide vilket känns väldigt smart! Det finns 19 huvudpunkter och flertalet extrapunkter att lyssna på och vi påbörjar vår promenad genom området. Kan inte påstå att jag hade så bra koll på Pol Pots och hans regim innan jag anlände hit men får genom bandet lära mig om allt som skedde under tiden här och när man tänker på hur befolkningen hade det får en att rysa av obehag - svårt att förstå att det faktiskt finns sådana personer och att folk tvingades till sådan levnadsstandard. Rörd och förskräckt går jag därifrån med insikten av att världen alltför ofta inte är vad den borde vara.

Vi åker sedan vidare till museet som kopplas samman med killing fields; Toul Sleng, där vi sedan spenderar 1.5 timme med att vandra runt i vad som brukade vara celler och tortyrkammare där vi tittar på otaliga foton på de offer som inhysdes här och får läsa oss till om de hemskheter som dessa människor kallade vardag. Efter den tidenär vi totalt utmattade psykiskt och har svårt att ta in  hur många liv som påverkats av Pol Pots styre..

Jag köper en kall shake för att hjärnan ska få lite socker och vi inväntar vår skjuts som efter en stund kommer och vi påbörjar färden tillbaka till hotellet. Väl hemma igen blir det en kall dusch och sedan ger vi oss ganska snart ut för att äta middag, har tidigare hittat en lovande restaurang som vi väljer och där äter Emma en stark kycklingrätt medans det efter lite pris-lotteri blir en spaghetti bolognese för mig som faktiskt är väldigt god! Lyxar även till det med en chokladmousse eftersom det är uttalat för oss att vi på söndagar får unna oss efterrätt ;) Den var som en bonus väldigt god den med! Efter detta gick jag snabbt och köpte frukt och sen återvände vi till hotellet eftersom jag fått nästintill brännsår på innerlåren efter långa och många timmar i solen.. (ni som delar mitt problem att inte ha toksmala lår förstår säkert), där blev det lite internet för mig medans Emma fortsatte sin promenadtur runt stan. Mina planer och drömmar som oåterkalleligt fortsätter återvända till ytan blev då återigen en verklighet när jag hittade ytterligare en utbildningsplan som känns mer än lockande, återstår bara att se om den fortsätter ha samma tilldragningsförmåga efter en tids funderande :) Jag är ju som jag kommit fram till en person som lätt blir kär i en stig och gärna tar några steg in på den bara för att sedan vända om och istället fundera lika starkt på stigen som leder åt ett annat håll.. Ska fortsätta min efterforskning när vi återigen har Wifi så får jag ta allt som det kommer sen! Blir iaf rummet för mig när ACn till slut lockar för mycket i den obarmhärtiga hettan och fortsätter där min utforskning av det intelektuella vägskälet och kikar såklart på en film samtidigt, blir sent för mig då jag har svårt att lägga ifrån mig datorn och det hinner gå 2.5 filmer innan jag till slut ger upp och lägger mig för att sova :P

Imorse vaknade vi 6 och vid 6.30 var vi nere för att äta frukost, vid 7.30 var vi sedan vid det andra hotellet för att invänta upplockning och strax innan 8 stod vi utanför bussen. Kan inte påstå att servicen var vidare bra för oss turister, ingen tittar eller pratar med oss förutom att peka på våra väskor och sen lasta in dom - så vi kliver ombord och hittar våra platser och inväntar avfärd utan större förhoppningar om resans kvalitet :P Bussen fylls under tiden på och flertalet passagerare delar 2 säten på 3 personer, acn fungerar knappt och det är obekvämt varmt i bussen.. Vi har precis stannat och pausat för en snabb lunch som var trevlig att få i sig och nu har vi ca 3 timmar kvar till slutdestinationen Siem Reap - bävar inför vad som komma skall då jag redan har svårt att sitta still..

Vi försökte oss på att boka hotell igårkväll men har ännu inte fått någon bekräftelse som vi kunnat se så när vi kommer fram blir det spännande att se om vi blir upplockade av hotellet eller om vi får söka oss till något annat på egen hand - hoppas starkt på det första alternativet då jag inte direkt ser fram emot att promenera med 3 väskor en längre stund i denna tropik :) De sista timmarna var som förväntat olidligt varma och tog även 4 timmar efter stoppet innan vi kom fram till staden, väl där blev vi återigen uppraggade av en tuk-tuk chaufför som fick köra oss till 3 ställen innan vi nöjde oss, första var 15 dollar för AC och ett halvdant rum, andra var mycket bättre rum men även där 15 dollar och inget speciellt direkt.. Det tredje stället som vi svänger in på har en fin pool som vi får se och anar att det kan vara dyrt, men man kan ju alltid fråga! Som väntat får vi höra att det är 20 dollar för ett ac-rum men när vi går därifrån blir vi upphunna och han säger att det finns ett rum för 15 som inte har frukost, det kollar vi såklart på och är riktigt nöjda med både kvalitet och läge, bestämmer dock att testa med en fläkt en natt för 12 dollar och blir det för jobbigt ber vi bara om en kontroll till ACn imorrn :P

När vi lagt in grejerna på rummet tar vi en promenad runt närmsta området och kikar på lite restauranger innan vi återvänder för en middag med lite wifi-användning på hotellet. Får vänta i ca 45 min på maten vilket är lite halvjobbigt men som tur är var maten god - dock små portioner så helt nöjda med valet var vi inte.. Blir sedan en längre promenad efter detta - börjar med nattmarknaden som ligger nära där vi bor och går runt ett bra tag - slutar med att jag köper en simpel klänning att ha både dagar och kvällar innan vi fortsätter över bron till mer blinkande ljus. Hittar där en restaurang med jättebra priser som vi kommer återvända till, hittar även bargatan där det finns bra sushi, bra party och lite matlagningskurser, Emma köper några örhängen till bra pris och vi unnar oss både en och två shakes under kvällen. På väg tillbaka köper vi lite färsk mango och bananer för morgondagen, mangon löpte dock stor risk att bli slukad redan samma kväll vilket vi tillsammans kom fram till :P

Väl tillbaka på hotellet fastnar vi framför en liten padda och en stor padda som jagade en nästan lika stor kackerlacka över golvet i restaurangen/receptionen, jag plockar sen ut en vattenflaska och Emma ställer sig bredvid och kikar om det fanns något intressant men väljer att inte plocka på sig något. Plötsligt när jag gått några steg bort hör jag ett "girlish scream" och Emma viftar frenetiskt med benet, väskan över ena axeln och frukten dinglandes från ena handen. Hela hotellet vänder huvudet mot oss för att se vad det är som händer när hon ställer ner benet och sen fortsätter skrika och återigen viftar med dojan i luften och desperat slår med bananpåsen mot vaden, till slut hamnar fruktpåsarna på golvet med en duns medans skriken fortsätter och med handen slår hon bort kackerlackan som på något vis har hunnit upp på hennes fotled (säkerligen i ett desperat försöka att undkomma sina förföljare) :P Kan inte komma ihåg när jag skrattade så mycket sist, tårar rann ur ögonen när en kille ur personalen lyfter upp kackerlackan och slänger in den bakom en kruka medans både personal och gäster ler och skrattar åt spektaklet :D Ååååh vad jag önskar att jag hade fått detta på film! Skadeglädjen är ju som man säger den enda sanna glädjen ;)